Nu kommer fortsättningen ur "What if?" inte särskilt långt avsnitt denna gången, men ska försöka skriva mycket på den nu idag :) ENJOY!

Jag kände pulsen öka drastiskt när bilen kom allt närmare och parkerade framför huset. Bakom ratten satt Jake, bredvid honom satt Billy och i baksätet satt en söt tjej med flätor – Rachel! Jag kände igen henne direkt och mindes somrarna när jag hade lekt med henne och Rebecca.
Jake log mot mig och jag log matt tillbaka. Visst kunde ha le mot mig även om han hade blivit präglad.
Innan bilen ens hade stannat ordentligt hoppade Rachel ut, drog in ett djupt andetag och slöt ögonen.
”Mm… Vad härligt att vara hemma igen.” Sa hon med falsk glädje. Jacob muttrade och hoppade ur bilen. Han visste mycket väl att Rachel inte tyckte det var så kul att vara hemma som hon sa.
Rachel öppnade ögonen och såg mig stå på verandan och gick målmedvetet fram till mig och sträckte ut handen.
”Hej, det är jag som är Rachel.” Hon log trevligt mot mig och jag tog hennes hand och skakade den. Innan jag hann säga något fortsatte hon.
”Gud! Du ser precis ut som jag minns dig. Jacob sa att även du kommer ihåg att vi lekte när vi var små. Vi var ganska blyga på den tiden, men jag hoppas vi kan bli vänner nu med.” Jag log mot henne och tänkte svara, men innan jag ens hann öppna munnen fortsatte hon igen.
”Så du är tillsammans med min lillebror nu. Kul att ni två äntligen har blivit tillsammans. Jag kommer ihåg när vi hade blivit lite större och Jake inte vågade leka med oss så satt han och bara kollade på dig…”
”Nu räcker det!” Sa Jacob generat och kom fram till oss.
Rachel släppte min hand och gick in i huset. Jag hade fortfarande inte hunnit säga ett ord till henne.
Jake tog mina händer och kollade mig djupt i ögonen. Jag blev alldeles lugn när jag drunknade i hans blick. Han hade inte präglats på någon annan, han var fortfarande kär i mig. Jag kände hur hela min kropp slappnade av.
”Hej gumman.” sa Jake och kysste mig. Jag blev så glad att jag slog armarna om honom och kysste han hårt. Han besvarade kyssen till en början, men började snart flina. Han drog mig ifrån sig trots att jag försökte hålla mig kvar i hans famn.
Han kollade roat, frågande på mig.
”Vadå? Jag har bara saknat dig.” Sa jag och log mot honom.
”Jag har bara varit iväg i några timmar.” flinade han.
”Hur skulle jag kunna veta om du kom tillbaka till mig själv eller med en annan tjej?” sa jag generat. Han kollade länge på mig. Först var hans blick förvånad, sen gick den över till ilska och till sist blev blicken riktigt sårad.
”Tror du verkligen att jag skulle präglas på en annan tjej? Förstår du inte mina känslor för dig alls?”
Jag kände mig dum när han frågade så. Jag visste mycket väl vad han kände för mig, men han hade inte tillräckliga känslor för att präglas.
”Jo det gör jag, men du har inte tillräckliga känslor för att präglas på mig och det gör mig orolig.” Jag kollade ner i backen när jag sa det och skämdes för att jag var så självisk och dum. Jake tog en av sina stekheta händer under min haka och tvingade mig att kolla upp på honom.
”Bella, enda anledningen till att jag inte har präglats på dig är för att du var någon annans innan, men nu är du min och jag kommer aldrig präglas på någon annan tjej.” Han log mot mig och jag log försiktigt tillbaka. Han menade verkligen vartenda ord han sa, det såg jag på honom. Han kramade om mig och allt kändes genast mycket bättre.
”Hallå! Vart har ni tänkt att jag ska sova?” ropade Rachel inne från huset.
Billy kom körande med rullstolen från baksidan av huset.
”Du får sova på luftmadrassen i vardagsrummet.” svarade Billy lugnt när han kom upp på verandan och rullade in i huset.
Jake himlade med ögonen.
”Det kommer inte att bli lätt att ha henne i närheten hela tiden.”
”Var lite snäll mot henne, hon är trots allt din syster.” sa jag och drog mina ena hand genom hans hår.
”Kom nu vargen.” sa jag och tog Jakes hand för att gå in i huset och vara trevlig mot Rachel. Jake stannade mig innan jag kommit in i huset och drog mig tillbaka till honom.
”Rachel vet ingenting om varulvsgrejen, så vi måste hålla lite låg profil när det gäller det.” viskade han i mitt öra och drog sedan in mig i huset.